Jepp då var man här igen då...Heeeej :)
Jaha..hur börjar man efter all den här tiden.. :)
Har gått bra med allt kan man väl säga :)
Från att skiljas, förlora mitt hem och Lottie som aldrig
riktigt kunde vara med någon annan trots underbara människor
som försökte ta sig an henne.
Min svägerskas mord, hennes egen son som baneman.
Man kan lätt säga att allt rämnade, men det är som
sagt historia.
Dagens status:
Kär, har jobb, tak över huvudet och mat för dagen!
Människor runt mig som faktiskt bryr sig :)
Med andra ord väldigt lyckligt lottad :)
Vände lite när jag började jobba i jakan mer faktiskt.
Villan.."kom MIa"
På villan pekade du mot cykelaffären och sa..
- Där kan ni bo från och med Maj månad..
Kontentan av det hela är att allt funkar just nu :)
Självisk har jag blivit kallad och det tar jag bara som
en komplimang och jag håller samtidigt med.
hahaha, hajjar inte varför det är något dåligt.
Så länge man förvaltar det på rätt sätt och inte trampar
på andra.
Tror fullt och fast på att jag måste ta hand om sig själv
för att kunna finnas där för andra som betyder något
för mig.
Sedan är ingen perfekt och visst har jag mina sidor :P
Att försöka se framåt, göra vad man kan av situationen.
Mammas ord ringer ofta i mina öron...
"Finns bara en sak som ingen i världen kan ta ifrån
dig och det är...Ditt namn och den du väljer att vara"
Kloka ord :)
Förstummande hur livet verkligen kan överraska :)
Hade du sagt till mig för 3 år sedan att jag skulle
vara här så hade jag aldrig trott dig.
Min tolkning... Ge aldrig upp:) Kriga :)
Du kan inte ändra igår...men du kan förändra imorgon!
Sköt om er :)
